Svininfluensan har nu slagit till mot Indien och Nandurbar. Alla är mycket rädda och minsta lilla hostning tolkas som att man är drabbad. Räddas är de på Kinder Garden där hela fyra lärare var bort förra veckan på grund av misstänkt svininfluensa. För att inte riskera att någon mer blir sjuk skickas alla barn med minsta lilla förkylningssymtom hem och skolan var till och med vart stängd några dagar förrförra veckan. Och mitt i allt detta har jag och Elin vart vikarier. För att skolan skulle kunna gå runt med fyra lärare kort fick vi ta var sin klass. Jag fick äran att ta hand om de allra minsta barnen i nursery. Till skillnad från många andra av lärarna på skolan försökte jag underhålla mina barn tills det är dags att gå hem. Det vanliga är annars att de ska sova när de är klara med sin skriftliga uppgift. Något som inte är så lätt när man har 50 andra klasskompisar att leka med och massa spring i benen.

För att inte alla barnen ska börja springa runt och slåss har man efter 2 månader hittat lite olika roliga aktiviteter att sysselsätta barnen med. Det brukar börja med en sång eller två följt av dans eller kanske bättre kallat gympa. Sedan måste man ju försöka göra något lärorikt med dem, för det är ju trotts allt i skolan. Då brukar räkna vara bra. Speciellt att försöka räkna baklänges för då får de något riktigt svårt att bita i. Sedan kommer favoriten, från både barnens och min sida. Djurläten. Det brukar vara riktigt uppskattat tills de begär att man ska göra påfågel. Då tar det stopp. Det är Indiens nationalfågel men ändå vet jag inte hur den låter och det vet absolut inte barnen heller. Om inte lektionen är slut här ligger man ganska illa till och då finns det bara en sak att ta till. Den funkar i alla fall i nursery där jag var nu. Skrämmas och kittlas. Perfekt. Det får återstående tid att gå riktigt fort.

Efter en dag på Kinder Garden är man riktigt slut, men inte riktigt lika slut som en av mina fina elever kanske!

Hejhopp! Sanna