Elin och jag har ett helt hus för oss själva. Och det är inget litet hus. Därför känns det ofta ganska tomt så det är tur att vi har en husödla. Husödlan har Elin döpt helt själv utan min hjälp (lovar att jag inte vart delaktig) till Kurt.

Huset ligger i en av de kristna kolonierna. Så vi är omringade av församlingsmedlämmar och pastorer. Kolonin är lite av ett rikemansområde så huset är väldigt fint. Dock är indierna inte så mycket för att göra klart och underhålla så det är mycket man skulle vilja fräscha till. Det roligaste och kanske det jobbigaste är att man inte har några glas i fönstren. Det är istället galler och myggnät. Därför kan alla höra precis allt man gör och man kan inte, som vi gör allt för ofta, brista ut i förfärlig falsksång. Det slutar alltid med att han hör grannfamiljen vika sig av skratt.  

Det som är speciellt med huset är att det spökar lite grann. Det händer massa roliga saker. Papperskorgen vet man t.ex aldrig vart den står. Det kan man nog dock skylla på vår mattant/städare/tvättare som har mycket underliga upptåg för sig. Konstigare är dock när man går på toa på natten och upptäcker att det är tänt på nedervåningen trotts att man släkte innan man gick till sängs på kvällen. Sedan har vi också vår fläkt i sovrummet som lever sitt egna liv. Den har aldrig samma varvtal på kvällen som på morgonen. Som tur är har aldrig spöket gjort något direkt mot oss så än så länge känner vi oss säkra och sover gott om natten.    

Hörs snart igen! Kramar!

 

Karin-Maria

25 november 2009 20:16

Vilket hus Sanna! Hoppas att ni trivs bra! Roligt att läsa om er "vardag" i Indien!

 

Syss

27 november 2009 18:03

Klart att du valde en grön outfit snygging! Vill dock se mer silver, guld och paljetter - gör om, gör rätt ;)
Husödlor och spöken är ett sällskap så bra som något...

 

Cicci

27 november 2009 21:40

Wow, what a place! Och då syftar jag inte enbart på huset (även om det ser helt fantastiskt ut bara det), hihi. Kul att läsa om allt ni gör.
Snygga outfits förresten. Det är såna saker som känns så rätt, är så snyggt och så bra när man är på resande fot, men bara känns fel ofta när man kommer hem igen. Kan inte påstå att jag har använt sandalerna av bildäck här hemma... ;)
Kramar

 

Mullsjö-Sara

8 december 2009 13:07

Hej Sanna! Nu har jag hittat din blogg, vad roligt att läsa och se bilder! Ni verkar ha det fint, vilket hus!
Vi försöker hålla ställningarna här tills ni återvänder. Förresten, jag har fått min Pippitröja nu, superfin!
Ha det bra! Kram Sara

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det inte många dagar kvar i Nandurbar. 10 om man ska vara exakt. Därför händer det inte så mycket nytt. Vi leker med alla barnen, klipper naglar i byar men framför allt umgås vi med våra vänner. Vårt mål är att suga ut det bästa Nandurbar har a...

 Svininfluensan har nu slagit till mot Indien och Nandurbar. Alla är mycket rädda och minsta lilla hostning tolkas som att man är drabbad. Räddas är de på Kinder Garden där hela fyra lärare var bort förra veckan på grund av misstänkt svininfluensa. F...

  Efter mycket om och men är vi äntligen tillbaka i Indiens metropol, Nandurbar. Semestern har vart helt fantastisk. Vi har gjort precis vad vi tyckt vart roligt för dagen och inte behövt fråga någon om det är okej att vi går ut. Vi har alltså fått...

Varan underbara semester skulle egentligen vart slut nu. Men som att allt gatt sa bra under hela tiden var det klart att vi skulle fa problem pa mallinjen. Flyget till Bombay var inte mindre an 7 timmar sent och dar med missade vi saklart bussen till...

Vi befinner oss just nu pa semester i sodra Indien och har det riktigt skont. Vi leker riktiga turister och njuter av att kunna ga pa gatorna utan att alla stirrar och ropar efter en som i Nandurbar. Det basta ar dock att man far gora vad man vill ut...