Nu har saker och ting börjat falla på plats här i Indien. Vi har installerat oss i vårt hus och börjat förstå hur arbetet som vi ska vara en del av fungerar. Det är framförallt i de olika skolorna som vi har vart nu under de första veckorna.

Här i området finns en engelsk och en marathi skola. Marathi skolan är statlig och är gratis för alla elever. Här sker all undervisning på marathi och därför vill de som har pengar inte ha sina barn där. Istället vill de som kan sätta sina barn i den engelska skolan för att de ska få bra engelska och därför förhoppningsvis även lättare jobb efter examen. I och med att det finns så mycket människor i Indien måste man ha en bra utbildning och toppbetyg för att få ett bra jobb. (eller pengar för att kunna muta sig in någonstans)

För de barn som ska gå i den engelska skolan börjar studierna redan vid 2,5 års ålder. Officiellt går det på dagis, men med svenska mått mätt är det inget annat än skolan. Även om de är så små leker det inget under dagarna utan lär sig skriva, räkna och framförallt börjar de lära sig engelska. Barnen kommer oftast från hem där man pratar marathi eller hindi och behöver därför börja skolan i så unga år för att kunna klara en skolgång enbart på engelska.

Det finns 12 årskurser i Indien. I ettan börjar barnen när det är 6 år och det är alltså då som marathi skolan börjar. För att lokalerna ska kunna utnyttjas maximalt är skoldagen uppdelad i två delar. På förmiddagen gå primary section (åk 1-4) i skolan tillsammans med junior college (åk11-12) och på eftermiddagen high section (åk 5-10).

(morgonsamling på English medium school primary section)

För de elever som bor i byar och har väldigt långt till skolan finns det två internat, ett för flickor och ett för pojkar. De minsta barnen som bor här är 6år och de äldsta 18år. Totalt är det 450 flickor och 650 pojkar. När de inte är i skolan får det hjälpa till med allt praktiskt, som att laga mat, tvätta och diska. Och så ska det så klart sköta sina studier. På kvällen är det även bibelundervisning på båda hemmen. Detta trots att de flesta barnen som bor på hemmen kommer från hinduiska familjer och traditioner.

Det finns alltså mycket olika delar att var med i här. Så vi kommer nog kunna hitta något arbetsområde som passar oss. Just nu är vi framförallt på kinder garden och försöker hjälpa de små barnen. I en klass är det minst 60 elever och bara en lärare. Det finns därför mycket att göra. De jag tycker är roligast och mest givande är att se de barn som inte har lika lätt för sig och hjälpa dem att komma ikapp. Det kan vara lite svårt i och med att de inte kan så mycket engelska men oftast räcker det att bara sitter bredvid och pekar lite i deras böcker.

(Barn i kinder garden som vi försökt undervisa)

 

Christina

16 november 2009 20:38

Tack för din utförliga redogörelse. Märker att jag glömt en del information. Kramar

 

Maria H

17 november 2009 20:44

ÅÅÅ! fantastiskt å se lite bilder, känner igen en del av barnen :) barnen i KG är ju supersöta men galet busiga! bor ni i huset brevid anty (alltså samma som oss?) får ni ngra lektioner i marahti? ska ni vara ngt på hostlen? hoppas att ni trivs å hälsa alla så mkt från oss. ta hand om er! KRAM

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det inte många dagar kvar i Nandurbar. 10 om man ska vara exakt. Därför händer det inte så mycket nytt. Vi leker med alla barnen, klipper naglar i byar men framför allt umgås vi med våra vänner. Vårt mål är att suga ut det bästa Nandurbar har a...

 Svininfluensan har nu slagit till mot Indien och Nandurbar. Alla är mycket rädda och minsta lilla hostning tolkas som att man är drabbad. Räddas är de på Kinder Garden där hela fyra lärare var bort förra veckan på grund av misstänkt svininfluensa. F...

  Efter mycket om och men är vi äntligen tillbaka i Indiens metropol, Nandurbar. Semestern har vart helt fantastisk. Vi har gjort precis vad vi tyckt vart roligt för dagen och inte behövt fråga någon om det är okej att vi går ut. Vi har alltså fått...

Varan underbara semester skulle egentligen vart slut nu. Men som att allt gatt sa bra under hela tiden var det klart att vi skulle fa problem pa mallinjen. Flyget till Bombay var inte mindre an 7 timmar sent och dar med missade vi saklart bussen till...

Vi befinner oss just nu pa semester i sodra Indien och har det riktigt skont. Vi leker riktiga turister och njuter av att kunna ga pa gatorna utan att alla stirrar och ropar efter en som i Nandurbar. Det basta ar dock att man far gora vad man vill ut...