I lördags var det barnens dag. Det firas varje år på Indiens första premiärministers födelsedag. Han tyckte mycket om barn och därför firar man just på hans dag.

På Marathi medium high school firades det ordentligt. Först var det en maskeradtävling och sedan massa tävlingar med fina priser. För att göra barnen glada deltog även jag och Elin i en tävling. Med förbundna ögon skulle man följa ett ljud och på det vistet hitta en näsduk på någons axel. Elin var två sekunder snabbare än mig. Men för att bli det behövde hon meja ner en lite pojke. Så jag vet inte vem som var best egentligen;-)

Kram på er!

Nu har saker och ting börjat falla på plats här i Indien. Vi har installerat oss i vårt hus och börjat förstå hur arbetet som vi ska vara en del av fungerar. Det är framförallt i de olika skolorna som vi har vart nu under de första veckorna.

Här i området finns en engelsk och en marathi skola. Marathi skolan är statlig och är gratis för alla elever. Här sker all undervisning på marathi och därför vill de som har pengar inte ha sina barn där. Istället vill de som kan sätta sina barn i den engelska skolan för att de ska få bra engelska och därför förhoppningsvis även lättare jobb efter examen. I och med att det finns så mycket människor i Indien måste man ha en bra utbildning och toppbetyg för att få ett bra jobb. (eller pengar för att kunna muta sig in någonstans)

För de barn som ska gå i den engelska skolan börjar studierna redan vid 2,5 års ålder. Officiellt går det på dagis, men med svenska mått mätt är det inget annat än skolan. Även om de är så små leker det inget under dagarna utan lär sig skriva, räkna och framförallt börjar de lära sig engelska. Barnen kommer oftast från hem där man pratar marathi eller hindi och behöver därför börja skolan i så unga år för att kunna klara en skolgång enbart på engelska.

Det finns 12 årskurser i Indien. I ettan börjar barnen när det är 6 år och det är alltså då som marathi skolan börjar. För att lokalerna ska kunna utnyttjas maximalt är skoldagen uppdelad i två delar. På förmiddagen gå primary section (åk 1-4) i skolan tillsammans med junior college (åk11-12) och på eftermiddagen high section (åk 5-10).

(morgonsamling på English medium school primary section)

För de elever som bor i byar och har väldigt långt till skolan finns det två internat, ett för flickor och ett för pojkar. De minsta barnen som bor här är 6år och de äldsta 18år. Totalt är det 450 flickor och 650 pojkar. När de inte är i skolan får det hjälpa till med allt praktiskt, som att laga mat, tvätta och diska. Och så ska det så klart sköta sina studier. På kvällen är det även bibelundervisning på båda hemmen. Detta trots att de flesta barnen som bor på hemmen kommer från hinduiska familjer och traditioner.

Det finns alltså mycket olika delar att var med i här. Så vi kommer nog kunna hitta något arbetsområde som passar oss. Just nu är vi framförallt på kinder garden och försöker hjälpa de små barnen. I en klass är det minst 60 elever och bara en lärare. Det finns därför mycket att göra. De jag tycker är roligast och mest givande är att se de barn som inte har lika lätt för sig och hjälpa dem att komma ikapp. Det kan vara lite svårt i och med att de inte kan så mycket engelska men oftast räcker det att bara sitter bredvid och pekar lite i deras böcker.

(Barn i kinder garden som vi försökt undervisa)